Idag, om exakt tre fyra timmar går tåget mot Göteborg från Boden och jag kommer att sitta på det! Det är
studieresa på G och destinationen är Borås. Vi ska gå på en massa olika skolor och kolla vidareutbildningar och på diverse muséer och även på Gina Tricots huvudkontor. Det blir nog en hel del tygshopping. Jag ska kolla på ylletyg till en kappa, tyg till mitt projektarbete och eventuellt en massa annat tyg som kan vara fint och bra att ha.

Förresten fick jag ett mail, eller egentligen två, av min baskettränare om den eventuella Barcelonaresan som faktiskt verkar bli av. Då vart jag jättepepp på att börja samla ihop pengar och fixa och dona och jobba för att få åka dit en vecka i maj.
Inser ni hur jäkla kul det skulle vara?! Åka utomlands på träningsläger och träna med/spela mot ett lag från ett helt annat land. Intressant att se hur pass annorlunda det kan tänkas vara att spela basket i Spanien jämfört mot i Sverige. Jag vet inte, men kul ska det bli.

Igår hade jag kalas för att fira att jag blivit vuxen. Eller i alla fall lagom vuxen för att få rösta, jag vet väl inte hur det är med att inte bete sig barnsligt och så...
I alla fall så var det roligt att alla kunde komma, om även så bara ett tag. Det fikades mackor så det bara flög smulor, påläggen tog slut och det utbröt nästan krig runt bordet när det inte fanns någon skinka kvar. Men eftersom mina vänner är så bra hade de ju förstås med sig presenter, eller inte alla, men de lovade att ge mig några. Riktigt bra presenter faktiskt. Annars hade de inte fått komma in.
Av min kära Jonix fick jag en sönderklippt T-shirt att ha på min spetsbody och två par exellenta armband som hon hade pysslat ihop själv. De hade underbara berlocker i form av nycklar, fiskar, pingviner och ugglor.
Av jennypaj fick jag en bok som jag ville ha, den handlar egentligen inte om någonting utan berättar snarast om vad som är svenskt. Sen fick jag även ett par killing örhängen som var mörkt ametistlila och fina.
Av resten av packet fick jag ingenting, men de bedyrade att presenterna skulle ramla in alldeles snart och att jag inte skulle vara orolig. Men lika glad för det är jag.

JAG KLARADE TEORIPROVET!

Nu känner jag mig lugnare än tidigare idag.
Imorse ringde min körskolelärare och sa att jag måste göra mina körskortstester, annars skulle jag inte få skriva provet på torsdag. Så jag vart jättestressad och gjorde två prov direkt jag kom till skolan, tur att jag inte började förrän 10.40 och bussen är i Luleå 8.59. Jag klarade bara det ena vilket betydde att jag bara hade ett kvar, och nu när jag gjorde det alldeles nyss klarade jag det. Med bara två fel, INTE ILLA!
Men nu har jag inga tester kvar, ILLA!
Så jag ksa ringa dit imorgon och prata med honom och höra vad jag ska göra eftersom jag fortfarande har ett repetitionstest och ett sluttest att klara innan jag bör skriva det riktiga på torsdag.
Åh, jag vill verkligen klara provet! Annars kommer jag dö. Inte riktigt så, men jag kommer helt klart må dåligt. Håll tummarna för mig resten av tiden innan provet.

Det rådde en fientlig och ilsken stämning på tolvan idag.
Familjen hade beslutat att de skulle sortera ut och städa i förrådet och garaget och började lite lätt med att sortara upp kläder som man använder, sånt som ska skänkas bort och sånt som ska kastas. Alla familjemedlemmarna var arga på varandra och fräste för minsta lilla pip. Efter många timmar var i alla fall den bortskänkningsbara högen oöverträffat stor och äntligen kunde arbetet med att sortera in allas kläder i de befintliga och lite för få garderoberna och hyllorna. Ännu fler meningsskiljaktigheter uppstod. Till slut var i alla fall alla kläderna inpackade och hopvikta på sina nya platser och man kunde äntligen se golvet, inse hur pass mycket golvyta som faktiskt får plats där inne.
Nu ligger bortskänkekläderna i plastpåsar i hallen och väntar på att bli bortkörda och jag, jag är bara glad att sorteringsföretaget är över.

Åh, jag vet precis vad jag vill! Jag vill ha en flott systemkamera och jag vill vara bra på att använda den, för just nu sitter jag och suger på värsta idén! Åh, så frustrerande!