Söndagar... Söndagar... Söndagar, söndagar, söndagar, söndagar, söndagar, söndagar, söndagar!!!
Söndagar är till för läxor. Söndagar är till för smärre ångest. Söndagar är till för dåligt väder, sunkigt hår, städning, allmänt ovälbefinnande. Ja, söndagar är mycket til besvär tycker jag. Söndagar borde vara roliga. Det är de ibland på vintern när det är basketmatcher och grejer, men när det inte är en endaste liten basketmatch att se eller spela nu så är det inte så kul med söndagar.
Jag sparar alltid alla läxor och skolarbeten och all jävelskap till på söndagarna. Det gör att man blir nedstämd när man vaknar på morgonen och sätter upp ett imaginary schema i huvudet (är jag konstig, eller gör många så? Ser dagen som ett schema?) på vad som skall uträttas under dagen, och gör att man drar sig extra länge.
Jag borde ha städat mitt rum, jobbat på Jonnas morgonrock, skrivit en träningsdagbok, fixat med Jonnas födelsedagspresent, inte ätit godis, duschat, pluggat matte och engelska, byta lakan i sängen, göra bort lite på småföretagsuppgiften och pluggat till idrottsprovet.
Hur mycket har jag gjort då?
Jo, jag har pysslat med mina penséer, fixat lite på presenten, kikat lite på matten och ätit godiset som jag inte skulle äta. Sen har jag suttit alldeles för länge vid datorn, upptäckt att det är två idrottslektoner kvar för min del, läst 150 sidor i en bok som jag knappt vil läsa och som inte ens är ett skolarbete, inte ätit någon lunch eller fukost, gått omkring i pyjamas till fem och med hjälp av en slangtalande engelsman i Berlin som vill komma till Luleå i sommar, kommit fram till att söndagar borde bannas från veckan och samlas på hög i slutet av varje termin så att man får ett extra långt och skönt lov. Eller möjligen ett tredje lov inklämt någon gång varje termin.
Så det borde finnas en fyra-fem veckor av bara söndagar varje år, utspritt lite här och var.

Fast då kanske det skulle vara en fyra-fem veckor av smärre ångest och sunkigt hår?